Nu har forskningsprojektet "Odling av makroalger i Sverige - en kunskapsöversikt" tagit fram en policy brief, som sammanställer möjligheter och hinder för industrin, och ger ett antal rekommendationer för att komma vidare.

Forskare från SLU har tagit fram en populärvetenskaplig sammanfattning om miljöeffekter av fiskodling i öppna kassar. Fokus är på fosfor och övergödning.

För att belysa vikten av akvatiska livsmedel som en källa till protein, mikronäringsämnen och inkomst, samt dess potential att möta ökande livsmedelsbehov, såväl som utmaningarna i akvatisk livsmedelsproduktion och skörd, har forskare vid SLU och WorldFish tagit fram en sammanfattande rapport. Rapporten ger också en översikt över förvaltningsinitiativ och innovativa lösningar för säker hållbar tillgång till vattenlevande livsmedel i framtiden.

Ett femårigt samarbetsprojekt mellan SLU och producentorganisationen Matfiskodlarna ska undersöka hur röding och regnbåge kan odlas på ett uthålligt vis i Norrländska kraftverksdammar, både utifrån ett biologiskt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. 

När man kombinerar fisk- och grönsaksodling i cirkulära landsystem (akvaponi) blir det näringsrika fiskvattnet till gödsel för grönsakerna. Nu har forskare vid Göteborgs universitet visat att det går att skapa biogas på restprodukten, det vill säga fiskbajset.

Nu har Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV), Matfiskodlarna och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) öppnat upp anmälan till kursen ”Fiskhälsa, förebyggande hälsoarbete och fiskvälfärd”, som är en av flera kurser inom projektet Akvakompetens 2.0.

Kursens huvudmålgrupper är nuvarande och blivande fiskodlare, samt distriktsveterinärer inom fiskhälsa, men även myndigheter och andra intresserade inom svensk fiskodling är välkomna att delta i mån av plats.

När: 21-23 november, 2023

Var: Sundsvall (Scandic Sundsvall City)

Läs mer om kursen här (uppdateras kontinuerligt) och för anmälan.
Sista anmälningsdag: 17 oktober, 2023.

Arrangörer är Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) tillsammans med SWEMARC, SLU Aquaculture, Matfiskodlarna och SVA

Antalet arter av grönalgen havssallat längs Sveriges kust är långt större än vad tidigare varit känt. Forskare vid Göteborgs universitet har kartlagt 1 000 mil kust och funnit tjugo arter av havssallat.

En grupp forskare från SLU och Umeå universitet, med expertis inom ekonomi/samhällsvetenskap, ekologi och vattenmiljö, har förenats i det gemensamma målet att förstå hur den kraftigt förändrade miljö som skapats genom reglering av norrländska älvar i framtiden kan utgöra basen för en växande och klimatsmart livsmedelsproduktion.

Innovationsprojektet Uppsamling av partikulärt spill och slamhantering från odling av fisk i öppna system, även kallat Miljökassen, har nu avslutats. Ett nyhetsbrev och en slutrapport finns att läsa.

En ny bok om flodkräftodling har publicerats av SLU. Boken är efterfrågad av odlare, myndigheter och allmänhet och behövs i arbetet för att bevara den alltmer hotade svenska flodkräftan, samt i arbetet med att främja biologisk mångfald.

Projektet Framtidens Foder för Fågel, Fisk och Fläsk leds av Axfoundation och SLU och samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan, både svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och aktörer inom dagligvaruhandeln. Målet är att sätta upp en produktion med försäljning av fisk, gris, matfågel och ägg från värphöna uppfödda på ett cirkulärt foder med låg klimatpåverkan. 

Kompetenshöjande kurs med fokus på vattenbrukets miljöpåverkan och miljönyttor lockade femton deltagare från både myndigheter och kommuner. Kursen arrangerades 28-30 mars av vattenbruksexperter från Landsbygdsnätverket, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hur odlar man tång, ostron och musslor? Hur smakar tångknäcke med sjöpungskräm? Kan man odla fisk på land? Dessa och många andra frågor kan du få svar på under Vetenskapsfestivalen i Nordstan, Göteborg.

Nu utlyser Jordbruksverket 25 miljoner kronor till projekt som på olika sätt kan bidra till vattenbruksföretagens förmåga att möta klimatförändringar. Därmed ska konkurrenskraften stärkas för den svenska vattenbruksnäringen.

Satellitprojektet ”Oysters, beyond raw: diversifying seafood consumption in Sweden” fick finansiering från Centrumbildningen Blå mats satellitutlysning. Idén var att undersöka hur alternativa sätt att servera ostron, utöver traditionellt råa, påverkade benägenheten att äta dem. Nu har resultaten publicerats i tidskriften Future Foods.

Satsning vid Göteborgs universitet har resulterat i ytterligare en verksamhetsperiod för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Swemarc. Vi tar pulsen på Kristina Snuttan Sundell, ordförande för Swemarc 2.0, för att få veta mer.

Innovatum Science Park har genomfört en kartläggning av sjömatsnäringarna i Sverige. Under webbinariet presenterar de resultaten från kartläggningen och berättar mer om Innovatums arbete för att skala upp de biomarina näringarna.

Är du intresserad av kompetenser för en framtid inom de blå näringarna? Då kan workshopen om blå livsmedel, som arrangeras av Folkhögskolan, vara något för dig.

Inom kort kommer Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk och Landsbygdsnätverket ta emot anmälningar till kursen ”Vattenbrukets miljöpåverkan och miljönyttor”, som är en av två kurser inom projektet Akvakompetens 2.0.